Migrationskrisen vid gränsen mellan Polen och Vitryssland: en ny front mellan Ryssland och Europa

            Efter Balkanrutten börjar en ny migrationsrutt till Västeuropa att bli ett problem: den från Vitryssland.

            Sedan sommaren 2021 har litauiska, lettiska och polska gränsvakter bevittnat en allt större tillströmning av migranter som korsar deras gränser illegalt.[1]. Enligt myndigheterna i de tre EU-medlemsstaterna kommer majoriteten av migranterna från Mellanöstern (Irak, Syrien, Jemen) och Afrika söder om Sahara och anländer till Vitryssland med flyg, antingen från Moskva eller från Mellanöstern, till priser som närmar sig tusentals dollar, med hjälp av vitryska resebyråer och myndigheter som utfärdar visum.[2].

            De europeiska länderna fördömer dessa metoder som ett "hybridkrig" som iscensätts av Minsk och som syftar till att destabilisera EU. Detta är ett svar på de EU-sanktioner som infördes efter det att polisen slog ner protesterna i valet 2020 och efter kapningen av Ryanairs flyg från Aten till Milnius till Minsk i maj 2021.[3].

            För att skydda EU:s yttre gränser och begränsa dessa migrationsströmmar har Lettland och Litauen utlyst undantagstillstånd och börjat bygga murar längs sina gränser mot Vitryssland.[4]. När det gäller Polen har myndigheterna, utöver det undantagstillstånd som utlysts i alla kommuner som gränsar till Vitryssland, förstärkt stängslen samt polisens och militärens närvaro längs gränsen (418 km).[5]. I likhet med Lettland och Litauen har Polen nyligen godkänt byggandet av en mur, som kommer att påbörjas i december 2021.[6].

            Det finns också militärt stöd från utlandet, t.ex. från Storbritannien, som skickade ett team på 10 soldater för att stödja sina kollegor i rekognoscering.[7]. Andra europeiska länder, t.ex. Tjeckien och Litauen, har nyligen erbjudit stöd till Polen.[8].

            Vitrysslands grannar har diplomatiska medel till sitt förfogande för att försöka lindra migrationskrisen. Nato, USA och de tre baltiska staterna (Litauen, Lettland och Estland) har uttryckt sitt stöd för Polen.[9]. Polens och de baltiska staternas regeringar har erbjudit humanitärt bistånd till migranter som befinner sig kvar på vitryskt territorium.[10].

          Migrationskrisen är också en del av ett rent geopolitiskt sammanhang.

         Sedan det omtvistade valet 2020 har förbindelserna mellan EU och Vitryssland försämrats och EU har infört sanktioner mot vitryska tjänstemän.[11]. Som svar på detta hade president Lukasjenko beslutat att sluta arrestera migranter som försöker ta sig till Europa via vitryskt territorium.[12]. Samtidigt hade de vitryska och ryska militärstyrkorna anordnat flera militärövningar längs gränsen mot Polen och Litauen, t.ex.[13]. En ny överraskningsövning ägde rum strax före sammandrabbningarna vid gränsövergången i Kuźnica den 15-16 november 2021.[14]. Många vittnen från gränsvakterna rapporterade att vitryska eller till och med ryska kommandosoldater fanns bland migranterna, som ansågs vara civila.[15]. På flera platser vid gränsen attackerades polsk polis och militär personal på olika sätt: förstörelse av stängsel, kast av projektiler, användning av bländande lasrar.[16]osv.

            Bakom migrationskrisen ser vi mer än någonsin desinformation och politiska och mediala påtryckningar.[17]. Medierna blir alltmer antipolska, vilket återigen visas av fallet med programledaren Azarionok på den nationella kanalen CTV, den vitryska motsvarigheten till franska TF1 eller belgiska RTBF/VRT.[18].

            Incidenterna vid den polsk-vitryska gränsen utgör således inte bara en migrationskris utan också en ny geostrategisk front mellan Ryssland och Europa.

2021 Alla rättigheter förbehållna BRAUN