Konflikten i Jemen: en föga känd front mellan Iran och Saudiarabien

            Mellanöstern är skådeplatsen för urgamla rivaliteter som har tagit en oroande vändning under de senaste decennierna, särskilt sedan staten Israel grundades 1948. Dessa spänningar är en följd av etiska, religiösa och ekonomiska motsättningar mot att regionen ska domineras av den ena eller andra av de inblandade makterna. Å ena sidan de arabiska länderna av sunnimuslimsk tro, däribland Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Qatar och Irak - som har haft ganska konfliktfyllda förbindelser under flera århundraden - och å andra sidan Turkiet, som också är sunnimuslimsk men av en annan etnisk tillhörighet än araberna, och som fortfarande är motstridigt på många punkter. Det finns också Iran, ett muslimskt land, dock shiitiskt, en svuren fiende till sunniterna, allierat med Libanon, vars historia är närmare kopplad till västvärldens katolska kristna, men som styrs av shiiter. I centrum för denna instabila region står slutligen den unga judiska staten Israel, som verkar fast besluten att återta de territorier som förlorades under det romerska styret från 63 f.Kr. Situationen blir alltmer kritisk, särskilt eftersom flera kriser har brutit ut under det senaste århundradet och under detta: 1948 års krig, 1956 års Suezkrig, 1967 års sexdagarskrig, 1967 års utnötningskrig, 1973 års Yom Kippur-krig, 1982 års första Libanonkrig och 2006 års andra Libanonkrig. I dag är ett av de viktigaste områdena för spänningar och oro ett litet land på Arabiska halvön, Jemen.

            Det har härjats av ett inbördeskrig sedan 2014, och för andra gången sedan 1994.[3]Konflikten i Jemen är mindre uppmärksammad än den i Irak och Syrien. De motstående parterna är å ena sidan Houthis, som kontrollerar en stor del av norra delen av landet (inklusive huvudstaden Sanaa), och å andra sidan de jemenitiska regeringsstyrkorna som är lojala mot president Hadi i exil och som huvudsakligen finns i södra och östra Jemen.[4]. Andra stridande parter är inblandade, t.ex. separatisterna i Södra övergångsrådet, som kontrollerar Aden och dess omgivningar.[5].

            Genom att analysera orsakerna till och förloppet av detta krig kan vi konstatera att Jemen, trots att det är det fattigaste landet på Arabiska halvön, framför allt är en strategisk plats.[6]. Det ligger längs Bab el Mandeb-sundet, halvvägs mellan Röda havet och Adenviken, och är en knutpunkt för sjötrafiken från Suezkanalen (Egypten), Akabaviken (Saudiarabien och Israel) och Indiska oceanen.[7]. Det ligger mittemot Djibouti, där det finns franska, amerikanska och kinesiska militärbaser, och Somalia, som drabbas av både piratverksamhet och islamisk radikalism.[8].

            Skälet till att denna väpnade konflikt måste tas på allvar, utöver de dödsfall som den orsakar, är att den berör den fattigaste regionen på halvön i hela arabvärlden, men en strategisk region. Jemen, som ligger vid Bab El-Mandeb-sundet, halvvägs mellan Röda havet och Adenviken, är en viktig maritim handelsknutpunkt för alla varor som kommer från Suezkanalen, som kontrolleras av Egypten, från Akabaviken, som delas av Israel och Saudiarabien, men också från Indiska oceanen.

            För närvarande kämpar två makter om kontrollen över Jemen: Iran och Saudiarabien.[9]. Houthierna, som är shiiter i likhet med majoriteten av iranierna, får logistiskt och militärt stöd av Teheran och har även stöd av libanesiska Hizbollah, som också stöds av Iran.[10]. Detta iranska stöd utgör en fara för Riyad, som ser det som en manöver för att omringa shiiterna, samtidigt som spänningarna mellan Riyad och Teheran redan är som störst. Spänningar i andra arabländer, t.ex. Bahrain, Irak, Syrien och Libanon.[11]. Dessa problem är den förevändning som Saudiarabien åberopar för att ingripa i konflikten i Jemen sedan 2015, genom att bilda en koalition med flera allierade länder och öka antalet räder mot de områden som kontrolleras av houthierna (Operations Avgörande storm och Att återupprätta hoppet)samt genom militärt stöd till jemenitiska regeringsstyrkor.[12]. Förenade Arabemiraten, en allierad till Riyad, stöder separatiststyrkorna i söder, som också är rivaler till houthierna.[13].

            De stridande parterna har fått mycket utländskt stöd i form av vapen. När det gäller Saudiarabien har Riyad fått amerikanskt och brittiskt stöd, särskilt för att utbilda sina stridspiloter för flygplan som tillverkas av USA eller Europa[14] - t.ex. av Frankrike i samband med försäljningen av Rafales. På sjöfartsfronten har Saudiarabien också europeisk och amerikansk utrustning[15]. 15] Saudierna försöker också fylla på sina missilförråd från amerikanerna[16]. Förutom USA och Storbritannien levererar även Frankrike, Kanada, Italien och Spanien vapen till den Saudi-ledda koalitionen[17]. Belgien är också ett av de europeiska länder som har godkänt export till Saudiarabien[18]. Saudiarabien är, på grund av sin inblandning i kriget i Jemen, världens största importör av vapen, med en ökning på 61% i utbudet mellan 2016 och 2020[19]. Riyad har köpt krigsmaterial till ett värde av nästan 1,4 miljarder euro från Frankrike, och franska vapen har hittats i Jemen[20]. 20] Saudiarabien var Italiens tredje största kund i Mellanöstern och Nordafrika förra året. 21] Serienumren på de återfunna bombfragmenten visade att de var tillverkade av det italienska företaget RWM, ett dotterbolag till tyska Rheinmetall.

            Saudiarabien och Förenade Arabemiraten förser Gulfens allierade med moderna vapen.[23]. I Jemen däremot är de vapen som används av den jemenitiska armén huvudsakligen av rysk konstruktion, medan houthierna får iranskt stöd genom leveranser av missiler och pansarvärnsvapen.[24]. Houthierna har nyligen skaffat en ny typ av Delta-drobot och en ny modell av landbaserad kryssningsmissil.[25]. Houthierna har flera typer av drönare, varav några är lokalt tillverkade: Samad-3, som kan utrustas med 18 kg sprängämnen, har en räckvidd på 1 500 km och en topphastighet på 250 km/timme, Qasef-1 och Qasef-2, med en räckvidd på 150 km för en laddning på 30 kg sprängämnen, och slutligen spaningsdrönare med kort räckvidd, såsom Rased (35 km), Hudhhud (30 km) och Raqib (15 km).[26].  

            Liksom Libanon med Hizbollah, Irak med sina pro-iranska miliser och Syrien med Al Assad är Jemen en av huvudfronterna mellan det sunnitiska Saudiarabien och det shiitiska Iran.[27]. Det är inte bara ett inbördeskrig, utan också ett krig om inflytande.[28]. Dessutom har konflikten i Jemen lämnat landet ekonomiskt utarmat.[29]. Förutom de allvarligaste humanitär kris i världen, människor är ofta berövade på internationellt bistånd, som avleds av både houthierna och centralregeringen.[30]. Enligt direktören för Världslivsmedelsprogrammet (WFP) når endast 40 % av donationerna i huvudstaden Sanaa fram till behövande medborgare, och endast en tredjedel får hjälp i rebellmilisens norra bastion.[31].

            Under de senaste månaderna har dödläget i denna konflikt, och houthiernas bombningar av saudiska och emiratiska territorier, lett till att Saudiarabien och Iran har mångdubblat förhandlingarna i syfte att normalisera sina förbindelser, som brutits sedan 2016, och få slut på striderna.[32]. Deras resultat är fortfarande osäkra...

2022 Alla rättigheter förbehållna BRAUN