Hem > Kina avancerar i Afghanistan
Augusti 2021. Biden-administrationen innebär slutet på den amerikanska interventionen i Afghanistan, efter tjugo års närvaro i landet, som drabbats av krig efter krig sedan den sovjetiska invasionen (1979).[1]. Som en reaktion på detta avbrott mobiliserar många regionala aktörer för att garantera stabiliteten i den stat som nyligen föll till talibanernas fångavstånd.[2]. Förutom Ryssland, Turkiet och Qatar av geostrategiska skäl (migrationskris, stabilitet i grannskapet, nationella intressen) är de länder som är mest involverade i den afghanska krisen Afghanistans grannländer Iran, Pakistan, de centralasiatiska länderna och Kina.[3].
Afghanistans grannland med en gemensam gräns på 76 km och diplomatiskt närvarande i landet sedan 1955.[4]Kina är mer engagerat än någonsin i att investera i sitt grannskap i allmänhet och har redan flyttat fram sina bönder till Afghanistan, framför allt genom Sidenvägen (ekonomi, infrastruktur) och politiska och militära allianser (Iran, centralasiatiska länder).[5]. Trots den instabila situationen är Afghanistan inte försummat och förblir ett föremål för den kinesiska regeringens önskemål.[6]. Diplomatiska insatser och försök till nya investeringar illustrerar detta mycket väl.[7].
Sommaren 2021 hölls ett flertal möten i Kina, särskilt i Peking och Tianjin, mellan afghanska, talibanska och kinesiska företrädare för att säkerställa att den kinesiska närvaron i Afghanistan och talibanernas säkerhetsåtaganden fortsätter, av olika skäl.[8].
För det första ligger Afghanistan nära den kinesiska provinsen Xinjiang, som har en muslimsk majoritet (uigurer) och som plågas av både separatism och islamisk terrorism (anti-kinesiska attacker).[9].
För det andra har Afghanistan viktiga naturresurser (sällsynta jordartsmetaller, litium) som är viktiga både för den kinesiska industrin och för talibanerna som söker ekonomiskt stöd.[10].
Slutligen strävar Kina efter att säkerställa landets territoriella integritet och stabiliteten i de länder där landet har ingått stora energi- och infrastrukturavtal, t.ex. i Pakistan.[11].
De kinesiska tjänstemännens tal, inklusive chefen (Wang Yi), de diplomatiska talesmännen och ambassadören i Kabul (Cong Peiwu), visar att regeringen i Peking främjar sin ställning i Afghanistan i en säkerhetsmässig och ekonomisk diskurs och i ett sammanhang av geografisk närhet.[12]. Kina är angeläget om att hålla Afghanistan inom sin inflytelsesfär.