Hem > Visegrád-gruppen: en viktig aktör för Europa
Sedan 2015, i samband med migrationskrisen i Europa, har en ny regional aktör gjort sig ett namn: Visegrádgruppen.
Denna mellanstatliga organisation för de fyra centraleuropeiska länderna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, som grundades i den ungerska staden med samma namn efter det kalla krigets slut 1991, har bildat ett nära politiskt och ekonomiskt samarbete för att bättre kunna försvara medlemsländernas gemensamma intressen på europeisk nivå.[1].
De fyra länderna strävade då efter att överbrygga sina historiska skillnader och att skapa och främja ekonomiska, politiska och kulturella intressen genom att vilja och arbeta för att ansluta sig till Europeiska unionen eller Nato.[2]. Ett av Visegrádgruppens ursprungliga mål var att stimulera handeln mellan de länder som undertecknat avtalet. För att uppnå och upprätthålla detta undertecknade stats- och regeringscheferna det centraleuropeiska frihandelsavtalet (CEFTA) i Krakow den 21 december 1991, som trädde i kraft den 1 mars 1993.[3]. CEFTA, som gradvis inrättades under fem år och successivt utvidgades till att omfatta länderna i sydöstra Europa (Rumänien, Bulgarien, Slovenien och Kroatien), var tänkt som en övergångsorganisation som förberedde sig för ett fullvärdigt medlemskap i Europeiska unionen. [4]. Detta uppnåddes genom utvidgningarna 2004, 2007 och 2013. Organisationen har dock inte helt försvunnit: CEFTA:s medlemmar omfattar fortfarande alla länder på västra Balkan som inte är medlemmar i EU (Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien och Kosovo) samt Moldavien.[5].
Även efter anslutningen till Europeiska unionen fortsatte V4-medlemsstaterna sina ansträngningar för att tala med en röst i EU.[6]. I likhet med Europeiska unionens råd leds Visegrád-gruppen av ett roterande ordförandeskap som varar i ett år.[7].
Under det ungerska ordförandeskapet (2021-2022) fortsätter gruppen att etablera särskilda förbindelser med andra regionala organisationer, t.ex. Beneluxländerna, och att utvidga samarbetet på områdena energi, turism och/eller rättvisa.[8].
Under årens lopp har gruppen anordnat toppmöten med icke-europeiska länder som Frankrike, Österrike, Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Slovenien och Litauen samt med länderna i Nordiska rådet (de skandinaviska länderna, Finland och Island).[9]. Även länder som Egypten, Israel och USA var inbjudna.[10]. I samband med klubbens 30-årsjubileum, som firades i Polen, bjöds även Europeiska rådets ordförande Charles Michel in.[11]. Ledarna förklarade att kampen mot Covid-19, migration och klimatfrågor är prioriteringar för gruppen, följt av EU:s utrikes- och grannskapspolitik med länder som Ryssland och det östliga partnerskapet som lanserades 2009 av Polen och Sverige och som omfattar Vitryssland, Moldavien, Ukraina och de tre länderna i södra Kaukasus (Armenien, Azerbajdzjan och Georgien).[12]. Som det näst sista polska ordförandeskapet 2020-2021 konstaterade: det östliga partnerskapet förblir en av Visegrádgruppens prioriteringar.[13].
Som en "suveränistisk klubb" förblir Visegrádgruppen en viktig partner i den europeiska sfären, vid sidan av andra europeiska regionala samarbeten, såsom "Med 7", som består av EU:s Medelhavsländer - Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Grekland, Cypern och Malta - och Nya Hansan i norr - som består av de baltiska staterna, Skandinavien (utom Norge), Nederländerna, Finland och Irland.[14]. Även det nuvarande slovenska ordförandeskapet för EU:s råd upprätthåller nära förbindelser med Visegrád-gruppen.[15]. Förutom den ekonomiska återhämtningen efter Covid-19-krisen och stödet till anslutningen av länderna på västra Balkan till EU är Visegrád-gruppen fortfarande en viktig partner när det gäller att lösa migrationskrisen, som bland annat orsakats av västvärldens militära tillbakadragande (partiellt eller inte) i Mali och Afghanistan, och när det gäller övervakningen av gränserna i både Schengenområdet och Europeiska unionen.[16].
2021 Alla rättigheter förbehållna BRAUN