Initiativet för de tre haven (TSD): en union i en union?

            Under de senaste åren, när spänningarna mellan EU-institutionerna fortfarande kvarstår, har media rutinmässigt rapporterat om de olika partnerskapen mellan östeuropeiska länder, t.ex. Visegrád-gruppen bestående av Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern.[1]. Det finns dock ett annat, mycket mindre uppmärksammat partnerskap med östeuropeiska länder: Three Seas Initiative (TSI).

            Bildades 2015 av Polens president Andrzej Duda och hans dåvarande kroatiska kollega Kolinda Grabar-Kitarović.[2]Liksom Visegrád-länderna omfattar initiativet de tre baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen), Rumänien, Bulgarien, Österrike, Slovenien och Kroatien.[3].

            Vid det första toppmötet i Dubrovnik 2016 antog de tolv ledarna för medlemsländerna en gemensam förklaring om "samarbete inom energi, transport, digitalisering och ekonomi".[4]. Som president Duda påpekade handlar initiativet "om ett centraleuropeiskt regionalt samarbete om konkreta projekt som genomförs inom ramen för EU och som bidrar till ökad sammanhållning och regional utveckling i unionen".[5].

            Sedan USA:s tidigare president Donald Trump besökte Warszawa i samband med det andra toppmötet inom ramen för Three Seas Initiative (2017) har ledarna dock ökat sitt samarbete inom energi- och försvarssektorn.[6]. De satsar på en starkare integration av regionen i energifrågor (särskilt när det gäller gas) i och med USA:s ökande närvaro på den globala marknaden för flytande gas (LNG). Detta, i samband med Nord Stream 2-ledningen, lugnar inte Östeuropa och kräver en diversifiering av energiförsörjningen.[7]. Vid toppmötet i Warszawa tillkännagav Kroatiens tidigare president Grabar-Kitarović dessutom att 157 infrastrukturprojekt inom energi, transport och telekommunikation till ett värde av cirka 50 miljarder euro skulle förberedas av experter. Dessa projekt omfattar den nord-sydliga gaskorridoren som förbinder Östersjön med Adriatiska havet, där den polska terminalen i Świnoujście kommer att anslutas till den kroatiska terminalen på ön Krk (under uppbyggnad), samt gasförbindelserna mellan Polen, Slovakien och Tjeckien, varav en gren förbinder Ungern.[8]. Tjänstemännen arbetar för närvarande med Baltic Pipe-ledningen, som skulle göra det möjligt att leverera gas till Centraleuropa från Norge (via Danmark) från LNG-terminalen i Świnoujście.[9].

            Andra väg- och järnvägsinfrastrukturprojekt pågår också, t.ex. Via Carpatia och Rail Baltica.[10]. Via Carpatia ska förbinda den litauiska hamnstaden Klaipėda (Östersjön) med Thessaloniki (Egeiska havet) via Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien, medan Rail Baltica ska förbinda Warszawa med Tallinn och till och med Helsingfors via Litauen och Lettland.[11].

            Vid toppmötet i Ljubljana (Slovenien) i juni 2019 tillkännagav två polska och rumänska investeringsbanker att man skulle inrätta en investeringsfond för initiativet för de tre haven, i vilken nio av de tolv länderna för närvarande deltar, parallellt med de europeiska programmen.[12]. Fonden beräknas uppgå till drygt 1,2 miljarder euro (inklusive 750 miljoner euro från Polen) och bör så småningom nå upp till 5 miljarder euro med bidrag från I3M:s medlemsländer, internationella finansinstitut och privata institutionella investerare.[13].

            I september 2019 meddelade ordförandena för finanscentrumen i Visegrádgruppens länder (V4: Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern) och tre andra länder i trehavsinitiativet (Rumänien, Kroatien och Slovenien) sin avsikt att skapa ett gemensamt börsindex, CEEplus[14].

            Initiativet för de tre haven är därför en union inom unionen eftersom det arbetar för bättre förbindelser mellan nord och syd, inte bara mellan väst och öst som traditionellt har varit fallet. Parallellt med Europeiska unionen arbetar den för en djupare socioekonomisk utveckling i de central- och östeuropeiska länderna. Enligt statistiska uppgifter utgör de tolv medlemsländerna 30 % av EU:s yta, 25 % av dess befolkning och nästan 20 % av dess BNP.[15].

            Tysklands president Steinmeier underströk nyligen betydelsen av detta initiativ och stödde dess fortsatta europeisering ("Att bli en del av EU:s politik och investeringsinstrument.") med anledning av det senaste toppmötet som hölls i Sofia (Bulgarien) i juli 2021.[16]. Dessutom är Europeiska kommissionen fortfarande en viktig bidragsgivare till infrastrukturinvesteringar i I3M-länderna, från Adriatiska havet till Östersjön och Svarta havet.[17].

            Förutom Tyskland och Förenta staterna bjöds många länder in till I3M-toppmötena, t.ex. Grekland och Japan.[18]. Initiativet har också geopolitiska planer på att konsolidera det amerikanska och europeiska inflytandet mot Rysslands och Kinas inflytande.[19]. Denna betydelse kommer vid en tidpunkt då de europeiska ledarna mobiliserar sig efter destabiliseringen av Ukraina (Krim, Donbass).[20]för en militär förstärkning av Natos östra flank. Initiativets ledare arbetar också för att konkurrera med Bältesvägsinitiativet som utvecklats av Kina.[21].

2021 Alla rättigheter förbehållna BRAUN