Marocko-Algeriet: en ny regional kapprustning

            Sedan erkännandet av Västsaharas marockanska status i utbyte mot återupprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Marocko och Israel har de officiella medierna återigen tagit upp en gammal regional rivalitet, nämligen den mellan Marocko och Algeriet.[1].

            Marockos annektering av Västsahara efter spanjorernas avgång 1975 ledde till att Polisario Front (spansk förkortning för Folkfronten för befrielse av Saguia el-Hamra och Rio de Oro) bildades, som krävde självständighet för denna före detta spanska koloni.[2]. Algeriet hade dock erkänt den sahrawiska arabiska demokratiska republiken (SADR), vilket ledde till en diplomatisk brytning med den marockanska grannen från 1976 till 1988.[3]. Under samma period, från 1975 till 1991, utbröt ett krig mellan Marocko och den av Algeriet stödda Polisariofronten. Den avslutades med ett eldupphör[4].

            Rivaliteten mellan Algeriet och Marocko har dock aldrig försvunnit, och numera är kontakterna mellan dem generellt sett begränsade.[5]. Först har landgränserna varit stängda sedan 1994, sedan slutet av augusti 2021 är det algeriska luftrummet stängt för marockanska flygplan och sedan september 2021 har de diplomatiska förbindelserna avbrutits.[6]. Till skillnad från Marocko har Algeriet dessutom aldrig upprättat förbindelser med Israel och är fortfarande en av de stater i världen som mobiliserar mest för den palestinska saken.[7].

                För det andra är regeringen i Alger fortfarande värd för de västsahariska flyktinglägren i staden Tindouf och för Polisariofrontens högkvarter.[8]. I november 2020 ledde Polisariofrontens upphävande av eldupphöret till att spänningarna i regionen återuppstod: västsahariska skottväxlingar med marockanska styrkor och drönarattacker som ledde till att tre algeriska chaufförer dog.[9].

            Bakom de algerisk-marockanska spänningarna ligger dock viktiga politiska och militära strider om inflytande.[10]. Traditionellt sett får Marocko, som är en "viktig allierad som inte tillhör Nato" (sedan 2004), huvudsakligen västerländska vapen (Frankrike och USA), medan Algeriet får militära leveranser från Ryssland och Kina.[11]. När det gäller stridsvagnar har Algeriet mellan 1 300 och 2 000 moderna stridsvagnar av typen T72 M1M eller AG och T-90SA, medan Marocko har 700 stridsvagnar och kommer att nå upp till cirka 1 000 stridsvagnar i och med leveransen av kontraktet om Abrams stridsvagnar.^[12].

           När det gäller flygkapacitet väntas Algeriet bli den första kunden för de nya ryska Sukhoi 57-krigsplanen "som aldrig tidigare har sålts för export".[13]. Marocko har 73 lätta jakt- och bombplan, varav de senaste 23 F16-flygplan som nyligen förvärvats. Algeriet har för sin del en modern flotta med 58 Sukhoi 30 MKA multirole jaktplan, cirka 15 MiG29S och cirka 40 Su24 bombplan.[14]. När det gäller luftvärnssystemet har Marocko amerikanska Patriot-system, medan Algeriet har den ryska motsvarigheten, S-300-systemet.[15].

            Mer än någonsin tidigare ökar militärutgifterna i båda länderna år för år. Bara under 2018 stod de för 61 % av vapenimporten till Afrika.[16].

           Enligt statistiska uppgifter från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) spenderade Algeriet mer än 10,33 miljarder dollar 2019 (9,7 miljarder dollar 2020) på vapeninköp.[17]. Enligt SIPRI är Marocko det land som spenderar mest i Afrika (mer än en fjärdedel av de afrikanska utgifterna), följt av Marocko med 3,76 miljarder dollar (4,8 år 2020).[18]. 

           I Marocko förutses i förslaget till finanslag för 2022 en historisk ökning av militärbudgeten, som huvudsakligen är avsedd för förvärv av vapen och förstärkning av de marockanska väpnade styrkornas personal, och som bör öka från 4,295 miljarder euro 2021 till 4,8 miljarder euro 2022.[19]. Det algeriska försvarsministeriet kommer att ha en total budget på 1 300 miljarder dinarer, dvs. 9,5 miljarder dollar (8,35 miljarder euro).[20]. Jämfört med tidigare år har Algeriet ökat sin militärbudget med nästan 80 miljarder dinarer, motsvarande 590 miljoner dollar (cirka 519 miljoner euro).[21]. 

            Marocko och Algeriet fortsätter att upprätthålla traditionen att investera massivt på det militära området, i syfte att bli ledande inte bara i Maghreb utan även i Afrika.

2021 Alla rättigheter förbehållna BRAUN